Nu är man PAPPA :D
Postat: 8 juni 2012, 13:53
Inatt (morse) 04.54 så kom min son Kevin ut i ljuset 4000g tung och 52 cm lång. Allt började i onsdags att vattnet gick 00.50, upp o hoppa börja torka o fixa, sedan in i bilen börjar åka, kommer ut på rv 40 håller ca 100 km/h, och då springer en jävla grävling ut från vänster till höger jag svänger vänster och grävlingen den vänder tillbaka, jag svänger höger och den gör de också 
Klipper den med vä fr däck, stannar tittar efter den kan inte hitta den ringer en polare som jagar och han skulle ut o kolla efter den så vi drog vidare. Kommer till förlossning, får vänta men de blir inga värkar så vi fick åka till BB-avd och vänta där för vi fick inte åka hem för min sambo hade högt blodtryck m.m. Vi sov kanske 30 min, sedan var de en lång dag som aldrig verkade ta slut, värkar började ca14.00 inga jätte men de var där. Gå 10 min vila 10 gå 10 min, så höll de på hela dagen tills 23.15 då började de med kraftigare värkar. Så vi fick åka till förlossning, öppningsskedet gick så fort att de inte hann ge henne ryggmärgbedövning. Det verkade som om förlossningen skulle vara över på nån timme i början, men de gjorde de inte hon fick ta i och skrika i ytterligare 4 tim. Jag har aldrig känt mig så ,ja rent ut sagt värdelös som under dem timmarna. Det jag kunde göra vad att stå och vifta så de kom kall luft i ansiktet på henne och ge henne lite vatten. Helst hade jag bytt plats med henne och utsatt mig för den smärta än att se på. Men allt gick ju bra som tur är 
. Nu ligger vi alla tre på BB-avd som zombies, max 2 tim sömn på 48 tim tar ut sin rätt just nu.
Inte bästa bilden men här är han bara några minuter gammal
Tack för mig!!
Klipper den med vä fr däck, stannar tittar efter den kan inte hitta den ringer en polare som jagar och han skulle ut o kolla efter den så vi drog vidare. Kommer till förlossning, får vänta men de blir inga värkar så vi fick åka till BB-avd och vänta där för vi fick inte åka hem för min sambo hade högt blodtryck m.m. Vi sov kanske 30 min, sedan var de en lång dag som aldrig verkade ta slut, värkar började ca14.00 inga jätte men de var där. Gå 10 min vila 10 gå 10 min, så höll de på hela dagen tills 23.15 då började de med kraftigare värkar. Så vi fick åka till förlossning, öppningsskedet gick så fort att de inte hann ge henne ryggmärgbedövning. Det verkade som om förlossningen skulle vara över på nån timme i början, men de gjorde de inte hon fick ta i och skrika i ytterligare 4 tim. Jag har aldrig känt mig så ,ja rent ut sagt värdelös som under dem timmarna. Det jag kunde göra vad att stå och vifta så de kom kall luft i ansiktet på henne och ge henne lite vatten. Helst hade jag bytt plats med henne och utsatt mig för den smärta än att se på. Men allt gick ju bra som tur är . Nu ligger vi alla tre på BB-avd som zombies, max 2 tim sömn på 48 tim tar ut sin rätt just nu. Inte bästa bilden men här är han bara några minuter gammal
Tack för mig!!
underbara små ting de där 
