Det hela började sommaren 2019 när en 245 -93a dök upp på Blocket hyfsat i närheten för ynka 3000kr. Det blev något av ett spontanköp och från början hade jag inte någon direkt plan för bilen. Men 240 ligger mig varmt om hjärtat och jag hade inte suttit i en kombi på över 10 år sedan farsan sålde vår gamla 88a jag mer eller mindre är uppfödd i. Det var med andra ord kärlek vid första ögonkastet trots att den var tämligen oälskad och sorglig. Det var redan på vägen hem jag bestämde mig för att renovera seriöst.
Vänster framskärm och dörrar var helt uppruttna, liksom bakluckan. Inte tvättad på åratal, klarlacksläpp deluxe. Inredningen trasig och mycket fattades. Bromsarna fungerade oroväckande dåligt, vissa hjul bromsade väldigt mycket och andra inte alls. De flesta lamporna var ur funktion och motorn hade inte många hästkrafter. Det sista problemet var i alla fall enkelt löst med ett luftfilter utan råttbo...

Väl hemma i garaget började jag riva ner och kunde konstatera att karossen trotts allt var riktigt väl bevarad, endast några små hål i trösklarna och i en tvärbalk, samt under skuffluckan. Investerade direkt i rostfria dörrar, framskärmar och baklucka då jag hade tur och kom över detta. Sedan började jag montera ner hjulupphängningen och i slutet av oktober 2019 stod karossen på pallbockar och allt var löst.
Det första som renoverades var fjäderbenen, som togs isär och blästrades. Sedan målades de med epoxygrund och svart 2-komponentslack. Fjädertallrikarna samt diverse smådelar fick samma behandling. Sedan monterades allt ihop med nya fjädrar, dämpare, spindelleder, dammskydd och topplagringar.
Nästa steg var att få ur motorn, vilket tog längre tid än jag hade tänkt, men det var också första gången jag gjorde det. Redan i november -19 bokade jag in mig hos Krilles Motor i Eskilstuna för att få den seriöst renoverad. Jag var först inne på att sätta i en B230FT från 940, men ångrade mig som tur var och bestämde mig för att köra helt original. Krilles tjänster är populära och väntetiden nästan ett år, så motorn plockades delvis ner och ställdes undan.
Sedan började jag med den inte särskilt intressanta uppgiften att tvinga ur alla bussningar. Mycket tråkigt och tidsödande arbete, men såklart nödvändigt. Allt var såklart gammalt och hoprostat och mycket kämpigt. Framåt februari var i alla fall allt löst. Strax därpå bestämde jag mig dock för att flytta tillbaka hemåt då jag fått ett jobberbjudande närmare hembyn, och flytten tog ju såklart mycket tid. Bilen blev dessutom stående i mitt gamla garage 20 mil bort, som tur var till väldigt låg hyra. I början på sommaren fick jag äntligen tag på ett nytt garage, dessutom betydligt större och finare än den gamla platsen som inte ens hade riktigt golv!
Änrligen kunde jag fortsätta, så jag gav mig på bakvagnen. Delarna var ju redan isärplockade, så jag kunde direkt börja få bort rosten. Det mesta var såklart för stort för mitt lilla blästerslåp, så här blev det mest vinkelslip och roterande stålborste vilket dock också fungerade ganska bra. För att vara på säkra sidan penslade jag in allt med rostomvandlare innan jag målade. Jag ville prova något nytt, så använde en amerikansk färg med namnet POR-15. Den verkar vara väldigt hård och seg när den härdat, och den penslas på så man slipper spruta.
I slutet på juli var det äntligen dags att lämna bort motorn på renovering, och efter 2 veckor fick jag tillbaka en motor som såg ut att vara direkt från Volvofabriken! Trots nästan 50.000 mil och troligen tveksam service de sista åren var motorn i förvånansvärt fint skick, cylindrar behövde inte borras! Säger en del om kvalitén på dessa maskiner! Tillbaka i garaget pressade jag nya bussningar i bakvagnen innan allt monterades ihop. Nya fjädrar och stötdämpare samt bärarmar blev det.
Efter detta var det bara framvagnsbalken, växellådsbalken, stödlagerhållaren och fästkopparna till främre länkarmarna kvar att snygga till. Då framvagnsbalken har dubbla plåtar går det inte att komma åt att slipa på insidan, så här provar jag något nytt och kör elektrolys. Delarna ligger faktiskt och bubblar ute på verandan då jag skriver detta, ska vi bli spännande att se resultatet.
Karossen står ännu kvar i gamla garaget, ska köra hem den på torsdag. Förhoppningsvis går det hyfsat smidigt att lasta på trailer med hjälp av motorkran och domkraft. Sen är det inte jättelångt bort att bilen åtminstone står på egna hjul, vilket känns som en stor milstolpe efter 1,5 års åtminstone av och till hårt arbete.
I nästa del kommer det lite bilder från projektets gång.
